”Simon och ekarna” är en roman handlar mest om den särskilda relationen mellan föräldrar och barn under krigstiderna och fredtiderna .
under alla situationer föräldrar brukar lova en ljusare framtid åt deras barn, framgång åt alla deras drömmar, stöd åt alla deras svagheter och samhörighet med alla deras främmande vanor . för att föräldrar skapar den fina världen, brukar dem samla hoppet och rädslan.
Hoppet för ett vält liv och rädslan från olika saker som beror på vilket fårhållande har föräldrar. Genom mitt citat ” Simon har aldrig tyckte om musik, sade Karin och på minde om hur de skrattat den gången Simon kom hem från småskolan och sade att han inte stod ut med Din Klara sol, som måste sjungas varje morgon.
– kommer du ihåg att han sade att han mådde illa på avslutningen när ungarna sjöng Den blomstertid och fröken spelade på orgeln?”S.78
Vill jag beskriva Karins känslor som en mamma först . Karins prat var en plågsam blandning mellan hoppet och rädslan. Hon ville säga någonting för att dämpa Eriks ilska när han visste att Simon tyckte om musiken och samtidigt ville hon hitta något hopp som skulle vara heroinet för deras fruktan av sanningen att avslöja.
De tyckte att musiken kan vara en tråd åt sanningen som de har försökt att gömma hela tiden.
Eftersom Karin och Erik inte hade en musikalisk begåvning och de intresserade inte åt musiken men Simons pappa var en fjolspelare därför de tänkte på arvet.
De tyckte att Simons anlag kanske skulle vara en orsak till sin nyfikenhet som var närvarande tidigare på grund av sina mörka ögon och sitt svarta hår och många Simons egenskaper som aldrig liknade sina föräldrars” Karin och Erik” egenskaper.
Karins rädsla uttryckets också på andra citat ”Hon såg ju att han ägde sanningen. Alla barn gör det, tänkte hon . För en kort tid vet barnen kanske är varje nytt barn jordens försök att ge uttryck åt det som inte kan förstås” S.42
Därför hon har skapat en teori för hennes relation med Simon och det var fruktan och hon tyckte att rädslans teori lovar en ljusare framtid för barn. Eftersom mamman ska skydda barnen från alla sakerna som hon tycker att dem är risk .
Men Eriks inställningar om Simon fångade min uppmärksamhet flera gånger, för det första när Simon ville börja studera på skolan . Erik var arg också och han sa en plågsam mening ”så du ska bli något du. Och jag ska betala, förstås. Är du säker på att vi har råd?” S.16
Jag blev häpen åt Eriks prat eftersom det opassande att sägas till ett barn att du ska bli något eftersom varje far drömmer att sitt barn blir något och blir bättre än sina föräldrar och sina kamrater samt det här ordet är ett skymford tycker jag som kan bryta barns självförtroende .
Oavsett var familjen en fattig eller inte men jag förstår att föräldrarna kämpar alltid för deras barn.
Från den andra sidan tycker jag att Erik var rädd av manen vid Simon att utvecklas och skulle ha egna åsikter om livet som kan vara mot Eriks åsikter därför att själv Erik levde en special barndom där fanns en respekt för mannen i pojken vilket gav honom mycket styrka att han kunde ta ställning mot sin mammas åsikter och sin svarta kristendom .
Därför Erik ville inte göra samma sak med sitt barn för att undvika den oväntat resultaten .
Samt han ville inte ge Simon oändlig frihet eftersom Erik var rädd av att Simon kommit från ondblod eller ondarv.
Eller det var ett undermedvetet förakt till Simons påbrå eftersom Simon var oäkta barn, ett judiskt barn och han föddes av en galen kvinna.
Vilket fårhållande levde familjen under romans händelser? Jag vet inte varför Karin och Erik vill gömma än, är det för Inga och skammen som ska följa henne eller för Simons känslor att sina föräldrar lämnade honom, eller för sig själva eftersom de fick inte barn och de sade att de fick den har pojken eller kanske det var skamlig sak för oäkta barn?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar