Den äldsta och starkaste känsla av mänskligheten är rädsla. ''Howard Philip Lovecraft''

http://www.ibiblio.org/wm/paint/auth/munch/munch.scream.jpg

google.se/search?hl=sv&gbv=2&tbm=isch&q=upplysningen+voltaire&revid

Vad är makt?

                                                           

Livsläkarens besök är inte en vanlig roman tror jag.  Den är en roman som visar en upplysningshändelse med ett underbart litterärt språk. Jag tror att P-O Enquist kan attrahera läsare för att berättelsen är intressant och full av starka och onda karaktärer. I roman kan man se den dramatiska perioden förre upplysningens genombrott i skandinavisk historia.

Varje mening är så intressant att jag kan föreställa mig själv leva på den tiden. Författaren beskriver den tiden väldigt bra och visar hur makten på slottet fungerade och hur vanliga människor levde. Förre upplysningen hade man inte tillräckligt med kompetens att förstå vad som kunde vara en positiv förändring i livet och att man måste vara fri från olika gränser som religion och begränsande tanksätt.  I Livsläkarens besök kan man se att det fanns några regler som var mot kvinnor, och jag tror att drottning Caroline Mathilde är en stark kvinna som ville kämpa mot alla orättvisa regler för kvinnor. 

Jag gillar drottning Caroline Mathilde mest i boken eftersom jag tror att hon är redo för att förändra och kan hjälpa Struense att reformera. Jag anser att hon är en fin kvinna med starka känslor och hon är trött på sitt liv och vill ändra det. Jag kan se att hon är ung och vill älska någon och kan inte dölja sina känslor. Jag gissar att hon älskar livläkaren och kommer att inleda ett romantiskt förhållande med honom för att de har många gemensamma tankar och åsikter. Jag blir ledsen när jag ser att unga kvinnor, som exempelvis drottning Caroline Mathilde, var tvungna att gifta sig med en man som de inte känner.

Hon var tvungen att gifta sig med Christian på grund av bevarandet av formella relationer mellan två länder. Ingen brydde sig om henne och hon var en ensam och ung kvinna med kvinnors känslor. Hon blev en drottning utan makt och respekt.  Det var mycket intressant när drottning Caroline sa att hon ville klä sig som en man när hon skulle rida häst och även när hon ville bryta många andra regler som var tabu för kvinnor. Jag gillar att kalla henne för en upplysningskvinna. Jag anser att hon är en modig kvinna även om hon är ung och utan makt i slottet. 

Om jag vill beskriva situationen på den tiden får jag säga att det inte var någon demokrati. Enqvist visar tydligt att människorna som var runt kungen påverkade honom att inte bestämma själv. De var maktgalna och ville i stället komma över makten själva. De försökte visa att kungen var en galen person och då blir det allt lättare att komma över makten. Kungens män var mot upplysningsidéerna. Läkaren som ville förändra har en kort roll vid hovet men under nästan 4 år kunde han göra många viktiga saker för upplysningen.      

En av mina citat finns på s. 172 ”Guldberg tyckte sig ofta se historien som en flod som obönhörligt växande flöt mot havet, och där förenade sig med det stora vatten han föreställde sig som urbilden av Det Eviga. Vattnets rörelser var Guds vilja. Han själv endast den obetydlige betraktaren på stranden.” Jag tror att den meningen visar hur Guldberg tänker och vad har han som åsikter om en immanent Gud.

Guldberg och renhet

På tisdag hade vi det tredje mötet – och nästa vecka har vi det sista! Tiden har gått så snabbt! När jag började läsa boken, var språket så svårt, att jag hela tiden behövde kolla meningarna av orden, men så småningom har det blivit lättare och lättare. Så tänker jag att det har blivit för oss alla.

Så tack Stina för att du introducerade oss för den här fina, härliga, gripande boken!

Diskussion på tisdag var intressant och slingrande (igen!), och det kändes nästan som att karaktärerna i boken började leva.Mina frågade oss i början att vem av karaktärerna som vi gillar mest. Jag håller med Asma, att det absolut är Christian, stackars Christian, som är den mest intressanta och älskvärda karaktären  i boken.

Men nu vill jag lite fundera om Guldberg. Han var en utbildad man som hade varit professor på universitetet. Han kom utanför hovet, var inte adlig, och utan hade i stället med strängt arbete förtjänat – eller erövrat - sin position.

Var han beräknande? Kanske det, men sådana var alla i hovet, det bara var så. (Och i filmen, som vi såg på tisdagkväll, var änkedrottningen till och med mera beräknande än Guldberg).

Såsom Christian, tänkte också Guldberg att han hade en roll. Han var ”betraktaren av Guds obönhörliga makt”. Det var Guds vilja ”att smutsen skulle brännas bort, och upplysningstankarna förbrinna i Guds stora eld”. Guldberg var ärlig mot sig själv, tror jag. Han syftade till renhet, det var hans motiv. Och han tänkte att allt han gjorde var rätt, det var för renhets skull:

Att han hatade orenheten, att det orena måste skäras bort, som man botkär lemmar som är människan till förförelse, ja, att de skulle komma skärandets tid när detta liderliga hovet med alla dess parasiter skulle bortskäras från Guds stora verk... (s. 101)

Jag menar inte att han var ren och bra människa. Han var en ond skitstövel, som bakom kulisserna gjorde sitt mullvadsarbete – men kom ihåg att den var för renhets skull. Den var hans sanning.

Är det berättigat då? Är det rätt att någon har sin egen sanning, som ger henne rättighet att kuva andra ja förstöra deras liv? Absolut inte, men så är det när man blir förblindad av makten.

Tyvärr händer detta hela tiden över världen.

Känslor som Konungen inte lärt

I det andra bokklubbsmötet Ksenia drog upp Christians föräldralös barndom och hur detta hade inverkat hans livet senare. Hans mor avled när han var bara två år gammal, och far var supare. Såsom Ksenia sade, för att växa en balanserad person behöver barn trygga människor. Dom hade han inte haft. Därför var Stövlette-Caterine så viktig för Christian; med henne fick han vara närä och det var det enda gånget i Christians liv.

Chirstian hade inte haft möjligheter att älska och vara älskat. Han var en unge som ingen hade älskat – vad fruktansvärd! Hovet var inte bra plats för ett barn att växa. Christians uppfostran var grymt och våldsamt, det var nästan tortyr. Han var misshandlat barn, och i dag skulle man omhänderta honom!

Senare hade Christian några trygga vuxna människor i sitt livet: Reverdil, Stövlette-Caterina, Struensee, men alla var tagits bort. Så jag undrar inte att han blev sinnessjuk. Det sägs att han hade schizofreni. Det är visst sant, men jag tror att hans beteende var också reaktioner för dåliga omständigheter.

Människan är inte en människa om han kan inte uttrycka sina känslor. Små barn lär detta från de viktigaste människor i världen, alltså från föräldrar. Föräldrarna måste lära barnet att identifiera och nämna känslor, och uttrycka dem. Christian hade inte haft detta i sitt livet, och därför var han helt känslokallt. Han kunde inte känna empati, han visste vad menade sorgen, och när han var besviken, var han rasande just som en småbarn, som inte kan bärga sig.

Livet var skådespel för Christian, och i stället av känslor lärde han sig repliker. När hans far dog, frågade han Reverdil: ”Vilket känsla skall jag nu uttrycka?” Reverdil svarade: ”Sorg, och efter detta glädje inför folkets hyllningar”, men det hjälpte inte. Dock vet vi hur det var: Christian glömde sorgen, och hela tiden bara log strålande. 

Jag funderar bara hur många av världens chefer, kungar, presidenter, religiösa ledare, statsministrar, och politiker är känslokalla?

Vad är upplysnings påverkan?

För det första är om Struensee som en ambitiös, duktig och ung läkare som ha en oklar och tvetydig inre.  Han disputerade på avhandlingen ’’om riskerna vid felaktiga rörelser av lemmarna’’. Sedan, det var utmärkt när beskriver på s. 119 att hur han analyserade om hans metaforikavhandling. Sedan kom jag till en del som var mer begärlig åt mig:

‘’Tjugoårig flyttar Struensee till Altona, och öppnar där en läkarpraktik. Han vill alltid, också senare, bli betraktad som läkare.

Inte tecknare, inte politiker, inte intellektuell. Läkare.

Hans andra sida är dock publicistens.

Om upplysningen har ett rationellt och hårt ansikte, som är förnuftstron och empirin inom medicinen, matematiken, fysiken och astronomin, har den också ett mjukt, som är upplysningen som tankefrihet, tolerans och frihet. A

Man kan säga: i Altona rör han sig från upplysningens hårda sida, den om vetenskapernas utveckling mot rationalism och empiri, till den mjuka, om frihet nödvändighet. ’’ s.119

Faktum är Struensee tror på det yrke som läkare, han tror på att kurera eller läka bland annat människor och dessutom regeringar eller ett system som behärska landet. 

Då, kom till sidan 123, 124 och 125 som beskriver om Christians intresse om upplysning. Trots att Struensee sa att han kommer från Altona, Christian blivit stormförtjust och berättade om vad som han vet om upplysning och hans brevväxling med herr Voltaore. På grund av Christians liv som en ensam pojke bodde i ett slott hela sitt liv med många begränsningar, det var egendomligt att hur han vet om andra synpunkter. 

Det är sant om man sa Christians sinnessjuk var kanske med samma kvalitet som Hamlets sinnessjukdom. De var olika, jämfört med andra prinsar!

Livets mening i Livläkarens besök

Min uppmärksamhet fick också en mening (s 121) ”Människans straffas tillräckligt i detta livet.” Varför? Innan läste jag den meningen, kollade jag på en video. Där en kvinna pratade om människors lidanden, rädslor, karma, förlåtelse. Att man nästan m å s t e förgiva dem som har varit illa åt oss så vi själva kunde fortsätta leva.

Den meningen och videon påminde mig om många människor som har det svårt i livet att verkligen leva och njuta av livet på grund av sitt eget straff de har gett sig själva. Det är den största lasten de bar med sig varje dag. Och jag tycker att det är väldigt svårt för dem för att dem är tvungna att leva med sig själva varje sekond av sitt liv. Ofta är det lättare att få straff utifrån. Det betyder att, om jag avtjänar den, är jag fri igen. Men straff som kommer inifrån kan man inte bara avtjäna och bli färdig med det innan har man själv suttit gränser och förlåtit sig själv. Människans straffas verkligen tillräckligt i detta livet därför straffa inte sig själv längre! Börja leva nu!

Jag bara undrar... =)

Varför måste man börja med 100 tråkiga inlednings sidor medan kommer någonting verkligen gott och spännande? Kan man inte börja med den bästa? Ofta orkar man inte eller har man brist på tiden att läsa 100 tråkiga inledningars sidor innan kommer någonting spännande… Livet är ju för kort och tiden för dyrt!!
Jag bara undrar... =)

Min stackars Konung

I citaten i s 90 är konungen i kär. Det är stort lycka att hitta det mest vackraste paradiset. Inte många lyckas att hitta det. Men konungen lyckades, åtminstone för ett tag… Han verkar vara en liten och svag man som var tryckt i fel tid och fel ställ. Jag tycker att ”Konungen” var inte hans roll i det här livet. Han var inte kungen utifrån och inifrån heller. Han var en vanlig människa kanske. Med sina sjukdomar, med sina svagheter. Men konungen kan inte ha dem. Konungen måste vara utan svagheter, stark i sin kropp och klok i sitt sinne så hans medborgare kunde inte regera över honom.

Min egenskapsfulla Drottning

Jag verkligen tyckte om citatet i s 185 vart Drottningen berättar om hästarna. Hon säger att: ”Hon föreställ hästarna som annorlunda än andra djur. Att de föddes som obetydliga, med alltför långa ben, men att de mycket snart blev medvetna om sitt liv, sin kropp och började drömma… ”

Det är verkligen samma med oss – med människor. Vi föddes kanske inte som obetydliga, men alla av er kan säga i alla fall att någonting i våra kroppar är ”fel”. Någonting för stort, för litet, för mycket osv. I ett ord - någonting är ”fel”! Men livets stora konst är att även med ”alltför långa ben…” hitta man sin lycka och glädje. Bli medveten om sig själv, sitt liv, fortsätta drömma och hitta egen mening i livet.

”Man kan lägga vikt vid att han var tyst. Eller vid att han kunde lyssna.” (s 107) Det beror på dig i vilken sida ska du lägga din vikt…

I s 185 och redan tidigare, var Drottningen o Struensee pratade om träder och hästar, tycker jag att dem faktiskt pratar om sig själva, åtminstone Drottningen. Genom djuren och träder, beskriver hon sig, hur hon är som personer, hur hon känner, vad hon vill känna egentligen, vad hon är rädd och lycklig för eller bekymrad. Men mest – vad hon längtar efter… Och hon längtar efter att vara fri som träder och hästar. Fri att känna och älska och bli nära någon hon verkligen tycker om… Hon längtar efter att leva livet fullt utifrån maktens och konungs gräns. Utifrån alla regeln, alla sinnessjuka människor men inifrån Struensee och hennes kropps glädje. Det vill hon känna utan känna skammen.

Min favorit Struensee

Han är min favorit person i Livläkarens besök hittills. Mest njuter jag av att läsa hur han tänker. Hans tänkare är alltid så djupa och meningsfulla som inte alla kan alltid förstå och inte jag heller.

Först märkte jag honom i ett roligt citat s 110 ”…han, som en av de första, använde tandkräm.” Efter jag läste den meningen, började jag skratta för första gång medan jag läser Livläkarens besök. Jag började tycker om honom bara han använde tandkräm! För att jag inte kan föreställa mitt liv utan tandkräm. Kan du? Min dag börjar och slutar med en rosa tandborste med tandkräm på. Jag undrar hur kunde de bli nära och intima med varandra? Om hygien under den tiden var nästan meningslös eller under alla mina personliga gränser.

Jag märkte också citatet i s 120 vart Struensee betonar urbaniserings problem. Han skrev en lång analys av riskerna med befolkningens flykt från land till stad. Det är ett betydligt stort problem i nutiden också. Alla vill bo i stad, nära affärer, myndigheter, jobbet, kompisar… Alla vill bo i det som jag kallar ”trafiken”. Alla är alltid bråttom. Alla vill hinna någonstans. Men glömmer bort varifrån kommer vi alla. Vart finns lugn och ro som vi alla saknar och söker efter så desperat. Kopplingen mellan naturen och människor är större än vi tycker. Det är viktigt att bevara den och förstå att där finns livet utan stadsliv.

Struensee personlighet är fascinerande för mig. Jag tyckte om väldigt mycket hur han försvarade sin åsikt om ”verkligheten” när Rantzau bett honom bli konungs läkare och försökte övertyga Struensee, efter han fick avslag, med ord: ”Varför inte verkligen göra något? Något … verkligt?”  Struensee svaret börjar i s 112 med ord ”Min vän och vördare lärare, hade han sagt, jag har dock den uppfattningen att jag – ”gör” – något. Jag har min praktik Men dessutom – dessutom ”gör” jag vissa andra saker. Något verkligt. (…)”

Efter ”något verkligt” kommer en lång berättelse (s 113) om hans verkliga liv. Och för mig låt den imponerande. Efter hans berättelse om verkligt livet, frågade Rantzau: ”Är du klar nu? Jag är imponerad! Detta var det längsta tal han hört ”Den tyste” någonsin hålla!” det var den andra gånger jag skrattade medan jag läste Livläkarens besök. .

Över i det senaste tiden

         Historia var alltid konstig. Jag tror att om man vill fatta något om upplysningen måste man läsa historiska händelser. I den perioden kan man följa hur det var och hur allt har förändrats. Man kan titta på hur revolutioner har hänt och var har de som konsekvens. Under 1700 till 1850 har det hänt många viktiga revolutioner som var grundare av förbättringar och rörelser i människors liv.

I den tiden har människor fått till en nivå som de blev mer och mer förfalla. Man kan säga att det var en stor förändring i värden och man kände sig att ha moral som ett behov. Att behöva upplysningen var alltid ett behov och viktig kräv men det inte var så många människor som kunde förstå vad upplysningen betyder. Jag tror det var på grund av diktatory. På den tiden hade många länder en person som konungen och de ärvde att vara konungen till deras föräldrar. Ibland var konungarna människor som inte hade tillräckliga kompentenser och de hade gränslösa makten.

           I livsläkaren besök kan man förstå det tydligt, En person som Christians var sinnesjuk men hade fått maken från hans pappa och blev konungen. Han tänkte att oviktiga saker som var nödvändiga och det var andra människor som styrde landet och konungen var en formell karaktär som hade makt och pengar samtidigt det var många människor in landet som led av fattigdom.

        

       Lycklitvis, uppträdde några människor som visste vad upplysningen betyder och försökte att förändra vad människor trodde på. Jag tror att man kan kallas den förändrongen som upplysningstiden och det är klart att rörelsen påverkade kulturhistorisk i Europa. Om jag vill säga exakt börjades det från Frankrike och spridades sig i hela Europa.  Även om det var smärtsamt för uppsyningsman att kämpa mot okunnigheten och de straffade eller avrättade i den vägen.

Egentligen kan man säga att det var ett behov att sprida upplysningen i hela Europa länder och släppa av diktatory och Starka religiösa övertygelser i vanliga människors liv. Jag är säker att det var en först väg till ha teknologi och industri. Man kan säga att det var samma som en dörr till en ny värd. Nu kan vi se på denna konsvenses i våra liv även det ser dumt ut i vår tänkt och vi skrattar åt vad vi läser som historiska händelser. Nu för tiden kan man inte föreställa sig hur det var svårt för mäniskor i den tiden.

Ibland är tystnaden ett tal - Tala är silver, tiga är guld

Under B-kursens andra träff med boken Livläkarens besök diskuterade vi de viktigaste stegen i romanen av P.O.Enquist. Vi började diskutera romanens händelser och analysera till romanpersonernas karaktärsdrag. Vårt möte var som alltid roligt och intressant. Efter vårt möte undrade jag om det finns möjlighet att vi som människor kan hitta en samlingspunkt mellan våra skillnader?

Kan vi förbinda oss själva under någon relation trots alla våra olikheter? kanske- kanske inte, det beror på många olika saker. En sak, som jag tycker, är viktigare än andra det är på vilket sätt vi tänker? Men hur tänker vi? och varför tänker vi så?

 ”Det är våra livsupplevelser som skapar våra åsikter ” det är en mening som sades av Stina en dag och jag håller med henne särskilt när jag vill beskriva Caroline Mathilde. Hon var syster till Englands kung men i boken inledning beskrivs hon som en person utan något berättigande: ”hon var något, alltså syster, annars var hon icke något. Hon existerade inte, fram till femton års ålder”( S. 62).  Uppväxten i ett kloster påverkade henne, och gjorde henne ovillig att ta en maktroll. När romanen utspelade sig var maktens mening orättvisan, sadismen och omänskligheten. Hon tyckte att makten skulle hämta synder till människor. Alltså skapade hon två deviser om sitt liv en av dem var tystheten ”i tysthet hade hon uppfattade sig själv som i besittning av egenskaper”( s. 63) och den andra devisen var ”o, keep me innocent, make others great”( s. 62).

Genom de två metoderna att vara tyst och att säga: ”lämna mig i fred” har hon format sin personlighet utifrån sina livsupplevelser i hovet och klostret. Genom sin tysthet kunde hon tänka högt om sig själv och valde sin väg i livet samt så kunde hon skapa ett unikt skal till sina egenskaper. Tystheten ger oss två saker som är lika viktiga. För det första ger den oss en chans att tänka själva, och för det andra är tystnaden aldrig en svaghet utan en styrka. Eftersom vi är människor med olika åsikter kan tystheten vara ett försvar för en åsikt som vi vill hålla på utan att störa andras åsikter. 

Slutligen har jag läst en artikel i SvD 1 juni 2011 som hade rubriken ”Blygheten blev en väg till författarskap” artikeln handlar om en författare som heter Jessika som var blyg och tystlåten liksom Caroline Matilde. Artikeln beskriver hur Jessika ofta brukade sitta ensam och fundera över hur andra tycker och tänker om olika saker. Men när hon var åtta år skrev hon sin första bok.

Jag håller med Jessika till hundra procent eftersom om man är tyst ska man få en minut för att tänka och briljera med ens privata egenskaper. Till sist om jag ser till mitt samhälle ska jag se att massor av arabiska forskare har varit isolerade och tystheten var som ett modersmål för dem. Jag tycker att tystnaden är en mur som bevarar visdomen och genom tystheten kan vi ofta säga mer än långa tal.

Hur man ska bedöma folket

Är dom som har utbildning som har ett bra liv?  Eller dom som har mycket pengar eller dom som har mer makt? Jag blev upprörd när jag läste vad Voltaire har skrivit till Reverdil ”de är ett ordspråk att man i Frankrike frågar är detta en bildad man? I Tyskland kommer han från god familj? I Holland hur stor är hans förmögenhet ? men i Danmark vilken titel har han”s.72

Jag tror inte att det är sant att dom som har bra utbildning , mycket pengar ,mer makt som är bra personer i livet för att det spelar ingen roll vilken titel man har. Det viktigaste om den personen vill lära sig nånting nytt och om han är nyfiken på hur saker fungerar och om han har förmågan att tänka konstruktivt , och inte ger upp när han stöter på motgångar.Försöker han att bli bättre på att styra sin uppmärksamhet , och att bli bättre på att förstå andra handlingar och beteenden. Hur ska den personen visa sina känslor för att dom känslorna gör livet rikare både på arbetet och privat liv. Man ska jobba hela tiden för att utveckla sina förmågor ,moral , känslor och sociala kompetensen samtidigt för att kunna bli lycklig i livet .

Man ska jobba hela tiden för att maximera positiva känslor och minimera dom negativa.

Jag kom ihåg när jag stod ensam i flygplanen för tjugo år sedan med rädsla för den personen som jag inte känner och från det nya landet som jag inte känner till och inte kan språket, allt var annorlunda då jag var 18 år och ingen kunde följa mig när jag kom hit till Sverige jag kände mig förtvivlad och jag lärde mig att tänka positivt och sen när jag försökte lära mig språket och kunde hitta jobb då kände jag mig trygg och alla svårigheter började minska. Och därför måste man försöka att ta bort rädslan och tänka på ett annat sätt och därför kunde jag förstå hur Caroline kände och varför hon grät ”På överfarten till Danmark hade hon gråtit hela tiden. Ingen av hennes kammarjungfrur fick följa henne längre än Alton. Det ansågs att hon bättre skulle förstå danska kynnet, och språket om hon på ett mera direkt sätt konfronterades med det” s.63

Makten är av Gud?

Efter den första bokklubbsmöte funderade jag mycket om makten, för den är det största temat som boken handlar, och vi också diskuterade om den.

Men vad är makten? Om vad pratat vi när vi pratar om makten? Vem är den som egentligen har makten och vem är där uppe på hierarkin?

Makten menar att någon har rätt eller möjlighet att regera, styra och befalla andra, att någon kan få de andra göra vissa saker till och med ovilligt. Makten har alltid social aspekten, och om allt går bra, den kan vara nytta till alla.

Förra veckan läste jag en artikeln i Extra (10/5/2012) om Sophie Gunnarsson, som har skrivit ungefär en månad sedan en krönika i NSD. I Extra berättar hon, att hon fick ”en storm av reaktioner”, och en del av kommentarerna på nätet kändes nästan hotfullt.  Här hittar ni krönikan: "Patriarkatet gör mig upprörd varje dag".  Visst är texten provokativt, men Sophia skriver ganska bra om mänskliga eller patriarkaliska strukturer i samhället. De är så vanliga, att vi inte ens ser dem, och så har de blivit en norm.  Vi har dold maktspel i våra samhället, tycker jag.

Har de sakerna förändrats från tiderna av ”Livsläkarens besök”? I boken finns det maktspel också. Makten är av Gud, som Guldberg tänker. I principen Konungen har makten, men i praktiken inte:

Konungen var enväldigt, men ämbetsmannakåren utövade all makt. Alla fann det naturligt. Pedagogiken, för Christians del, var avpassad efter detta. Makten var av Gud förlänad Konungen. Denne, i sin tur, utnyttjade inte makten, utan överlät den. Att Konungen inte skulle utnyttja makten var ingen självklarhet. Förutsättningen var att var sinnessjuk, gravt alkoholiserad, eller ovillig till arbete. Var han icke detta måste hans vilja sönderbrytas. Konungens apati och förfall var på detta sätt antingen medfödd, eller kunde framfostras.

Hovet är en ond plats, där alla tävlar mot varandra, kämpar om makten, och alla är fiender. Det är beständig kamp om makten. I denna kampen förloraren och offren är Christian. Han är ovanför alla men samtidigt den mest underordnad. Christian existerar bara för hovet, inte för honom själv. Han har inte egen personalitet. Han är bara en verktyg för de andra att genomföra maktbegär. 
 
Och allt det är so normalt, att det har blivit en norm, som alla i hovet accepterar.

Boken har alltså intressanta länkar till nutiden, och den är inspirerande. Språket är vackert - och svårt! Boken är faktiskt en upplevelse, och jag väntar att jag hinner läsa mera.

Människas Värde och Kvinnors roll i historia

- Det var ett intressant citat om kvinnor i den romanen. Jag tror att när man hade makt tidigare som en kung eller olika typ av auktoritet i slott, finns alltid skärmning från kvinnors roll och kanske det är samma fortfarande!

Den romanen har hänt på medeltiden som livsvillkoren för kvinnor var nog sämre jämfört med tidigare perioder. Kvinnorna var beroende av manliga släktingar eller sina män. På den era en drottning kunde spela en stor politiks roll. När en kung död, välja en avbytare för honom måste vara komplicerad särskild när prinsessan vara ung och nästa steg ska vara hitta en drottning för unga kung som hon inte ha en risk på slott.

     ’’ Christians utkorade drottning hette Caroline Mathilde. Hon var född den 22 juli 1751i … och saknade egenskaper. Det var uppfattningen om henne. Dock kom hon att spela en nyckelroll i det som hände, vilket ingen kunnat an, och vilket fyllde alla med bestörtning, eftersom det allmänt ansågs klarlagt att hon saknade egenskaper. Men blev efteråt eniga om att det var en olycka att hon haft egenskaper. Hade man från början gjort rätt bedömning, den att hon innehade egenskaper, hade katastrofen kunnat avvärjas.Ingen kunde dock ana.’’   
S. 60 men de kommer mer om drottnings personlighet senare på den här kapital samma som s.64.

- Andra citat är om ’’människas värde’’ som det är olika. Det är en kontroversiella ämnena igenom upplysningsmän. Vilken ’’människas värde’’ är viktigaste?

 Är det en privat eller man kan säga personligheter eller det är ett begrepp som man kan se i samhället medan man har interaktion med andra människor? Finns ingen relation mellan den värde och mans kultur och varifrån kommer han, menade jag hans nationalitet eller det är samma för alla människor i hela världen?  

Det citat är om olika ordspråk från några länder som säga att hur man känna andra när som en tyskt eller Frankrike.

     ’’Det är ett ordspråk att man i Frankrike frågar: Är detta en bildad man? I Tyskland: Kommer han från god familj? I Holland: Hur stor är hans förmögenhet? Men i Danmark: Vilken titel har han?Det kommer sen, ’’Här präglas livet i sin helhet av denna titelhierarki. … ’’ 
 s. 72

  

Kan man gissa handlingen i en historisk roman?

I B-kursen läser vi en bok som heter Livläkarens besök som är en roman av P.O.Enquist. Jag har sökt på nätet om boken och funnit att den är populär i Sverige och hittat en massa vackra kommentarer om den. Boken är en historisk roman som berättar om händelser kring den danske konungen som är sinnesjuk på något sätt.

Jag tror att det är jättebra för mig som elev på B-kursen att läsa några romaner men jag tror att den här romanen är jättesvår för mig för att det finns många nya ord i boken och jag får använda lexikon så mycket! Jag tror också att boken är mycket intressant och den visar historiska händelser under upplysningen.

Nu kan man förstå att allt har förändrats i jämförelse med nu. När jag läser boken blir jag mer och mer tacksam över att jag inte levde på den tiden för att jag tror att det inte fanns någon rättvisa då. Människor hade varken makt eller valfrihet och ville de revolutionera fick de sitta i fängelse. Jag kan säga att boken gör mig ledsen för att jag blir påmind om vår president och ledare i mitt hemland, Iran, som är starka diktatorer och jag vet inte varför jag minns det. Det beror kanske på hur jag tänker.Jag tror att människor inte behöver ha en kung och de måste ha rätt till demokratiska val till frihet. Jag vet att det har något med boken att göra men det provorerar mina känslor!

Jag har inte läst så mycket av boken men den karaktär som intresserar mig mest är Guldberg och jag tror att han hade tillräckligt med kompetens att för att arbeta på slottet. Det är exakt ett av mina citat som säger att ’’Goldberg gick till borgen för att han hade erövrat själv inte ärvt.’’

Jag har inte läst så mycket av boken som jag sa förut men nu tycker jag om Guldberg för att jag tycker att även om han har dålig utseende så har han en stark karaktär. Jag kan gissa att Guldberg är en person som tar makt över landet för att konungen är idealist även hans pappa sade till honom att vara stark och hård strax innan hans död. Nu vill jag läsa och läsa och gå vidare att se vad som ska hända i boken för att jag gissar att livläkaren inleder ett förhållande med drottningen! Och det kan påverka historien, för att jag tror att det alltid finns en kvinna som provocerar fram händelser som till exempel krig eller kamp!